Tankar efter gruppanalys av filmen "Gosskören" av Christophe Barratier

Dagens lektion var en filmanalys i grupp och filmen som skulle analyseras var "Gosskören" i regi av Christophe Barratier. Jag och Anna hade innan blivit tilldelade att vi skulle hålla extra koll på konfliktuptrappningen samt avtoningen i filmen. Vi valde att först se filmen separat och sedan se den tillsammans på Malmö högskola för att analysera den tillsammans. Det gav oss mycket att se den tillsammans, och vi hade lätt för att få igång diskussioner om filmen under tiden vi tittade på den igen. Filmer blir mycket intressantare efter diskussion, och Anna hade funderat över många saker som jag själv inte gjort. Detta tog vi även upp under dagens analys, just att det är så många filmer som man ser i klassrummen tillsammans med barn som man bara låter gå förbi. Jag tror på att använda just film som en bra utgångspunkt för barn, då det är ett roligt sätt att inleda en diskussion på. Filmer visar ofta på olika samhällsstrukturer och historieskildringar, och det blir mer lättsamt att utgå från en film än till exempel en föreläsning. Vi diskuterade även de olika förutsättningarna som måste finnas för att en filmanalys ska bli bra. Enligt mig så blir en analys först bra när du fått tänka på den lite grann, kanske eventuellt se om filmen, upptäcka nya saker och fundera över vad som händer i filmen och varför det blir som det blir som det blir. Jag tror även att diskussionen får ännu bättre förutsättningar om läraren själv har sett filmen innan och kan bidra med frågor som kan få igång diskussionen. 

Det var mycket intressant att ta del av diskussionen under dagens lektion, och det var intressant att se hur olika vi alla tänkt om filmens olika delar. Alla hade sett filmen ur olika perspektiv, och jag fick in helt nya infallsvinklar som jag inte alls tänkt på innan vilket ledde till att vissa scener blev som helt nya för mig. 

Det fanns några speciella inslag i filmen som jag tycker var extra intressanta och valde att lyfta upp till ytterligare diskussion. Bland annat kärlekshistorien mellan Morhange´s mamma och tilllsynsläraren Matheiu. Kärlekshistorien kändes för mig helt orelevant och hade inget med filmens faktiska handling att göra. Den kändes mest inputtad för att filmen skulle falla, som jag väljer att kalla det "alla olika typer av personer" i smaken. Alla olika typer av personer ska få ut någonting av filmen, och filmskaparna har därför valt att skapa en kärleksrelation för att även de som helst tittar på romantiska filmer ska få ut något av filmen. Jag irriterade mig mest på att den fanns där överhuvudtaget, och tycker att filmen hade en väldigt stark handling i sig och inte alls behövde en kärlekshistoria överhuvudtaget. 

Någonting annat som jag reflekterat över är hur filmen skulle se ut om det var en flickskola det handlade om. Skulle verkligen ALLA elever då målas upp som monster redan i början av filmen eller skulle det bara var en liten klick med flickor som ansågs vara stökigare än de andra? Åsikterna bland mina klasskamrater var delade, men jag upplevde det som att de flesta trodde att den skulle se ut på samma sätt. Det tror inte jag då vi lever i en värld där pojkar generellt ses som stökigare än flickor. Under min utbildnings gång har vi diskuterat detta många gånger fram och tillbaka, och jag tror att det är att ignorera en verklighet att tro att flickor och pojkar blir bemötta på samma sätt. Filmen hade garanterat haft sina stökiga flickor, men jag tror knappast att samtliga elever utmålats som onda och bråkiga. 

Analysen var mycket intressant, och jag kände mig väldigt delaktig i diskussionen. Det var även intressant att se djupare hur en film är uppdelad i olika nivåer, och hur den anglosaxiska filmdramaturgin är uppbyggd. Jag fick en mycket djupare inblick i hur regissörer har tänkt då de regisserat filmens olika delar och inslag, och kommer garanterat att ha detta i åtanke under mitt fortsatta filmskapande.